Om vi bortser från den arktiska kylan är det rätt fint just nu.
Så mycket ljusglimtar i mörkret, så många saker som glädjer mig och stärker mig.
Jag är tacksam varje dag, och fortsätter skratta mig igenom det svåra.
Livet är hårt, men bitvis vackert.
Jag tror jag är ganska bra på att ta till mig det vackra ändå. :)
En annan reflektion: Varför stendör man inte bara när det är så kallt ute?
Galet är vad det är! Galet sa jag!
Ska jag säga det igen?
GALET!
En favorit just nu!
Varsego!
Kärlek i mängder!
/Kissen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar